DEBATT Trots den moderna tidens sekularisering och det vetenskapliga framåtskridandets triumfer är religionen långt ifrån en relik av det förgångna. Den fortsätter att vara ett mäktigt verktyg som formar normer, värderingar och förhållanden, och dess ihärdighet i människans psyke avslöjar hur djupt rotad den är i historiska och materiella förhållanden.
Religionens fortsatta inflytande i samhället
Enligt Ipsos Global Advisor-undersökningen från 2023 är religion fortfarande en central del av människors liv i många delar av världen. En genomsnittlig global siffra visar att 40% av respondenterna tror på Gud såsom beskrivet i heliga skrifter, medan 20% tror på en högre ande utan koppling till specifika religioner. Än mer avslöjande är att 54% av de tillfrågade ser religiös praxis som avgörande för medborgarnas moral och 37% anser att religiösa individer är bättre samhällsmedborgare. Dessa siffror målar upp en bild av religion som inte bara ett privat val utan en samhällsinstitution som genomsyrar hur vi definierar moral, samhällsnytta och identitet.
Religion, trots att den ofta förkläds som en personlig och privat angelägenhet, fortsätter att spela en roll som upprätthållare av hierarkier och maktstrukturer. Lenin beskrev religion som ”andligt förtryck”, i Materialism och empiriokriticism från 1909, ett verktyg för exploatörerna att hålla massorna i passivitet. Den moderna världen bekräftar detta påstående, eftersom religionen, även i sitt förändrade tillstånd, används för att rättfärdiga ojämlikheter och motarbeta revolutionära krafter.
Vetenskapen som frihetens fackla
I kontrast till religionens statiska natur är vetenskapen en dynamisk och förändringsbenägen process. Dess metodologiska kärna, falsifierbarheten, gör den inte bara unik utan även revolutionär. Medan religionen är byggd på dogmer och absoluta påståenden, är vetenskapen självkorrigerande och söker sanning genom observation och prövning. Detta är vad som gör vetenskapen till ett nödvändigt verktyg för proletariatet i dess kamp mot kapitalismen.
Stalin förklarade 1938 i ”Om dialektisk och historisk materialism” att vetenskapens metod inte är neutral, utan oumbärlig i att förstå och förändra världen. Vetenskapen är ett vapen som kan användas för att avslöja kapitalismens motsättningar och avslöja sanningen bakom de materiella förhållandena. Dess styrka ligger i dess dynamik – där religionen förnekar förändring, bejakar vetenskapen den som en naturlig del av verkligheten.
Religionens fara i den moderna världen
Kim Il-Sung påpekade 1973 i sitt tal ”On Socialist Construction and the South Korean Revolution” att religion används av reaktionära krafter för att ”bedöva massorna och hindra dem från att inse sin sanna situation”. Detta är än mer relevant idag när religionens direkta inflytande i vissa länder minskar, men dess strukturella makt kvarstår.
Oavsett om det handlar om att förneka vetenskaplig forskning eller legitimera patriarkala och hierarkiska system, fortsätter religionen att stå i vägen för frigörelse och klassmedvetenhet.
Slutsats: En värld fri från dogmer
Religionen är i grunden oförenlig med den dialektiska materialismen och marxism-leninismen. Dess dogmatiska och metafysiska karaktär gör den till ett hinder för mänsklig utveckling och revolutionär kamp. I en värld där vetenskapen erbjuder en väg till förståelse och förändring, måste vi erkänna religionens roll som en kraft som förvränger och förtrycker. Kampen mot religion är en kamp för mänsklig frihet.
Tudor Häggberg
