INRIKES Tidningen Internationalen av den 2 juli efterlyser ”en solidaritetspakt med nya och gamla folkrörelser mot både nyliberala ’mittenlösningar’ och högernationalism”. På omslaget används den för många vänstermänniskor kända affischen från riksdagsvalet 1944, gjord av Nils Brädefors för Sveriges Kommunistiska Parti.
Affischen tar sin symbolik, den knutna näven, från arbetarrörelsens favoriserade idrott på 1930- och 40-talet, boxningen. Internationalen har bytt ut texten ”En rak vänster” mot ”Ingen tid för reträtter!” och syftar till att vänsterpartiets protest mot marknadshyror bör övergå i bred folklig kamp.
Jag äger upphovsrätten till min make Nils teckningar och har inget emot om motivet efter överenskommelse, som i det här fallet inte har sökts, används i ett aktuellt progressivt sammanhang. Efter att Sverigedemokraterna för några år sedan använde sig av affischen som ett ’bevis’ för kommunisternas våldsdyrkan (det blev en rättssak) är jag extra noga.
Internationalens ledare räknar upp vad en solidaritetspakt skulle syfta till: ”jämlikhet och ekonomisk omfördelning, gemensam välfärd utan vinstplundring, samhällsplanerad klimatomställning, demokratisk offensiv för fackliga och mänskliga rättigheter, mot rasism och diskriminering”. De flesta av kraven har vänsterns partier och rörelser förfäktat sedan mitten av 1950-talet medan kapitalismen ständigt har vunnit mer mark och i stigande grad har attackerat arbetarklassen och andra folkliga krafter.
Hur kan man utmåla framgångar utan att ifrågasätta hela det kapitalistiska systemet och inte bara någon ”nyliberalism”? Marknadshyror kommer att komma tillbaka i någon annan skepnad eftersom bostäder och fastigheter är några av kapitalets mest vinstgivande branscher. Internationalen satsar på krafter som har utmärkt sig av reformism och som inte vill tänka tanken att det behövs arbetarmakt i ett i grunden socialistiskt samhälle. SKP arbetar för sociala allianser där gamla och nya folkrörelser är välkomna om de vänder reformismen ryggen. Affischens näve är inte Vänsterpartiets näve.
Barbara Brädefors