INRIKES I norra Sverige pågår just nu en stor industriutbyggnad – något som framställs som en satsning på fossilfritt stål och en del av den ”gröna omställningen”, men som egentligen handlar om att svensk industri försöker skaffa sig konkurrensfördelar internationellt. Fram till 2040 kommer industrin att investera 1100 miljarder kronor i de två nordligaste länen i Sverige. Mest investerar LKAB (400 miljarder), Northvolt (hittills 60 miljarder) och H2 Green Steel (38 miljarder). Det hela ska leda tilll 100 000 jobb inom 200 olika yrken.
Om satsningen lyckas eller om det handlar om en ”bubbla” är i nuläget oklart. I det senare fallet lär Norrlands och hela Sveriges skattebetalare åka på en riktig käftsmäll när notan för kommunernas byggen av service och infrastruktur ska betalas. De investerande företagen lär ju inte betala sina misslyckanden.
Klart är att mängder av arbetare i nuläget strömmar till batterifabriken i Skellefteå och även till arbetet med stadsflyttarna av Kiruna och Malmberget, och att många av dem är gästarbetare – 14 000 personer, närmare bestämt, ofta anställda av underentreprenörer i ljusskygga bolag.
Bostadsbristen är stor, och misären bland dem som söker bostad likaså. Myndigheterna i Skellefteå har hittat skrämmande trångboddhet i minimala bås, mögel och bristande brandskydd. Och hutlösa priser, där det hänt att en arbetare fått betala 7000 kronor för att ha en madrass att sova på. Företag och privatpersoner tjänar grova pengar på det undermåliga boendet. Och den arbetare som protesterar får en enkel biljett hem från det företag som tagit hit honom.
Det är naturligtvis svårt att veta vem som är ansvarig för eländet, eftersom det – som överallt på dagens byggarbetsplatser – handlar om entreprenörskedjor i flera led, och enligt facket Byggnads är det framförallt bland underentreprenörerna problemen finns. När de upptäcks försvinner de snabbt från samhällena.
En försvårande faktor är också en ovilja när facket kräver kollektivavtal vid upphandling , eller när man tar upp frågan om gästarbetare påpekar Joakim Lindholm, Byggnads i Norrbotten. Den som lyfter frågor om omställningens avigsidor blir lätt sedd som en motståndare och bakåtsträvare, menar också Sara Avander från länsstyrelsen i Norrbotten. Medan hon förstås menar att hon är för omställningen – det ska bara ske på ett mer ansvarsfullt sätt..
Saken är ju tyvärr den att kapitalismen inte är ansvarsfull i sin strävan efter fördelar i den internationella konkurrensen. Här gäller det att vara först i en ny sektor som öppnats upp, en ny konkurrensmarknad om ”gröna produkter”, och då är arbetarnas säkerhet och liv underordnade. Allt annat är illusioner – och den ovilja facket möter lär bestå lika länge som kapitalismen får råda. Redan har två arbetare dött på Northvolt.
Hur länge ska vi tillåta den planlösa och vettlösa kapitalismen att driva en slumpartad, närmast hysterisk, utveckling som sliter ut, förbränner och dödar arbetarna på plats och som lägger bördan för misslyckandena på både kort och lång sikt på de arbetande människorna? Är kapitalets chanser till miljardvinster verkligen värda misär och skattemiljarder för oss?
