KLIMAT Borde vi sätta människans överlevnad högst på den revolutionära agendan?? Vi har plast i kroppen, problem med snoppen och snart får vi inga barn….
Du får i dig plast motsvarande ett kreditkort i veckan. Det är 21 gram mikroplastpartiklar som kommer från vattnet vi dricker, maten vi äter och luften vi andas. Idag strömmar det också ut hormoner och andra ämnen med hormonstörande effekter, exempelvis PCB.
Det påverkar vattenlevande djur, men de är inte de enda: tyvärr skadas också människans hälsa drastiskt. En del forskare hissar varningsflagg: mänskligheten riskerar att hamna i en fertilitetskris som hotar vår överlevnad som art. De högfluorerade evighetskemikalierna spelar en avgörande roll – det är ämnen som finns kvar i miljön under mycket lång tid och ackumuleras i människan, vilket sätter kroppens signalsystem ur balans. I en studie som kom redan 2011 visas att männens könsorgan krymper och spermierna minskar drastiskt både i kvalitet och antal, så att vi inom 50 år kan ha svårt att få fram livsdugliga exemplar – och även kvinnor har en allt sämre fertilitet.
Kritisk gräns passerad
Just nu tycks vi dessutom ha passerat en kritisk gräns för kemiska substanser i miljön. Sådana här kritiska gränser kallas planetariska gränser, ett begrepp som myntades av ett internationellt team av forskare år 2009. När en sådan gräns passeras orsakas katastrofala förändringar i jordens olika system och kretslopp, innan en ny och annorlunda stabilitet uppnås. Den nya stabiliteten kan innebära en miljö som man nästan inte kan leva i. Begreppet liknar de ”tipping points” som vi tidigare skrivit om.
Vetenskapen menar nu att vi endera har passerat eller ligger farligt nära fyra gränser av nio: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och flöden av kväve och fosfor är i kritiskt läge, och nu visar en ny studie att vi också passerat gränsen för vad som är hållbart när det gäller plast och nya kemiska substanser. Produktionen av kemikalier har ökat femtio gånger sedan 1950, och kommer att tredubblas igen till 2050, säger forskarna. De här helt nya kemikalierna är alla skapade av mänskliga aktiviteter och har i stort sett okända effekter på jordsystemet (oavsett vad de gör i våra kroppar). De flödar ut i miljön eftersom kemikalieindustrin är den näst största tillverkningsindustrin i världen. Nu varnar djupt oroade forskare för att det behövs, stora, snabba förändringar för att komma tillbaka under den hållbara gränsen.
Marina Weilguni