KLIMATET Ett rapportutkast från FN:s klimatpanel för en rapport som kommer att presenteras 2022 har läckt till medierna och det är ingen munter läsning.
Bland annat betonar man att risken för att vi ska överträda tröskeleffekter är större än vad man tidigare trott och att vi tidigare än befarat kan hamna i ett läge där vissa fenomen som ligger till grund för den globala uppvärmningen blir självdrivande – även om vi skulle lyckas minska utsläppen av växthusgaser drastiskt.
En av konsekvenserna är värme som inte går att leva eller arbeta i, rapporterar Supermiljöbloggen. Skördarna har redan minskat med upp till tio procent, men trenden kommer att fortsätta och människors fysiska möjligheter att arbeta kommer att påverkas starkt. I södra Asien samt i delar av Afrika och Central- och Sydamerika kan man förlora upp till 250 arbetsdagar om året redan år 2100. Så nära i tiden som år 2050 riskerar 80 miljoner människor svält och hundratals miljoner undernäring på grund av klimatkrisen.
Läget är kritiskt och det är tydligt att vår planet värms upp allt snabbare. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat, och det under det senaste decenniet. Världshaven är varmare än någonsin och koldioxiden i atmosfären ökar mot nya rekord.
Rapporten talar om viktiga förändringar som måste påbörjas omedelbart – vi måste restaurera ekosystem som gått från att vara koldioxidsänkor till att generera utsläpp, vi måste få en mer växtbaserad kosthållning för att minska livsmedelsrelaterade utsläpp och mycket mer. Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera, säger rapporten helt korrekt.
Kan kapitalismen rädda klimatet?
Ja, korrekt kan det vara, men hur det ska kunna ske i en kapitalistisk ekonomi förtäljer inte historien. Vi hetsas oavbrutet till konsumtion, vi uppmanas att köpa för att hålla hjulen i rullning, våra liv urholkas till den grad att konsumtion kan förväxlas med lycka – och det varuutbud vi presenteras för är allt annat än miljövänligt. När vi inte uppfyller vår plikt att arbeta oss till utbrändhet och konsumera både lön och lån, då tar kapitalet till drastiska metoder – som Amazon som på ett enda av sina lager förstör 130 000 osålda eller returnerade produkter i veckan. Det är varor som kostade både arbetskraft, energi och råvaror när de producerades. Deras produktion genererade också utsläpp, precis som deras förstörelse än en gång gör. Och samtidigt finns det mängder av människor som saknar de mest grundläggande materiella resurser… Det är lätt att förstå att kapitalismen varken bryr sig om klimatet eller människornas välbefinnande, och det är också lätt att förstå att det egna individuella, miljövänliga valet kan kännas som en droppe i havet.
Därför måste den arbetande befolkningens miljömedvetenhet också bli en klassmedvetenhet som tar ansvar för att förändra samhällets ekonomiska bas – först då kan vi leva och konsumera anpassat till våra egna behov, inte till kapitalets profit.
